En småbarnsmammas vardag

Nu vid 11 månader så går hon obehindrat längs möbler och mellan möbler. Har inte tagit några steg utan stöd än, men det kommer nog när som helst. Hade det inte varit för att hon har en bror som är som en virvelvind runt henne så hade hon kanske gått vid det här laget :) Hon är mer kräsen på mat än vad Albin är (han äter ALLT typ). Hon vill helst bara äta makaroner och korv :) Hon har fortfarande bara två tänder (nertill) men det ser ut som att 4 stycken är påväg i överkäken. Hon har storlek 80-86 i kläder, vikten gissar jag på runt 10kg.

Nu i dagarna har vi fått höra två nya ord från Tova, nämligen "hejdå" och "tacktack". Det låter hur sött som helst, hon har en sån ljus och nätt röst :) När hon säger hejdå så vinkar hon samtidigt med ena handen.

Igår släppte hon även taget om vardagsrumsbordet och stod själv för första gången. Ett par gånger idag har hon också stått själv :) Hon blir även duktigare att gå runt alla möbler, mellan soffa och tv-bord. Albin gick sina första steg kring 11 månader och det ska bli kul och se om det blir lika för Tova.

Nu är tösen snart 7 månader. Hon har sen ett par veckor tillbaka lärt sig säga mamma. Nu säger hon även pappa :) Men det mamma säger hon flera gånger om dagen.

Hon kan sitta upp själv, men det finns en liten risk att hon tippar så jag brukar lägga kuddar omkring om hon sitter på golvet själv. När hon ligger på mage så förflyttar/vänder hon sig runt, åt båda hållen men har inte fått till det där med att åla framåt eller bakåt :) Hon gör små försök till att dra upp knäna emellanåt. Albin var runt 7½ månad när han tog sina första krypsteg :)

Inga tänder syns till och är hon som Albin så kommer det dröja ett bra tag till. Hon har även satt sig själv upp i vagnen och spjälsängen men inte på golvet än. När det kommer till mat så varvar hon mellan välling, gröt och burkmat. Välling till morgon och kväll och gröt till frukost och kvällsmål och mat får hon därimellan :)

Säger vi ordet lampa så tittar hon upp i taket på lampan och klappa händerna kan vår lilla tös också göra :)

I söndags var det äntligen dags för Tova att döpas. Både hon och Albin döptes kring 5 månaders ålder, han på sommaren och hon på vintern. Det blev ett riktigt mysigt dop på tredje advent :) Det var strax över 40 gäster som kom och fikat bestod av prinsesstårta, saffransbullar, nougatkakor och citron/ingefärspepparkakor.

Som ni kanske vet började min fostervattenavgång vid 23-tiden på söndagkväll (10/7). Eftersom inget värkarbete kom igång fick jag en tid för igångsättning kl 8.00 på tisdagen (12/7). Natten till tisdagen började jag få värkar kring midnatt. De var inte regelbundna men däremot otroligt kraftfulla. De kom mellan 7-10 minuters intervaller men gjorde fruktansvärt ont, mycket mer ont än värkarna som jag hade när jag åkte till förlossningen med Albin i magen och då kom värkarna med 3 minuters mellanrum.

Jag kände att jag inte kunde hantera smärtan så då ringde vi till  förlossningen (kl var kring 01.00) och barnmorskan tyckte att vi skulle komma in (speciellt då jag var omföderska och förra förlossningen gick rätt snabbt). Men hon tyckte inte att vi skulle ha bråttom in eftersom värkarna inte var särskilt täta eller regelbundna. Klockan 02.00 kom min pappa till oss för att sova med Albin då vi for iväg. Vi kom in till förlossningen 02:25 och jag fick lägga mig med ctg-kurva i ca 30 minuter för att se hur värkarbetet såg ut. Det var fortfarande oregelbundet och i snitt 6-7 min mellan värkarna.

Jag var däremot öppen 4 cm så vi fick flytta till förlossningssalen (klockan var nu 03.00). Väl där så känner jag att jag skulle behöva kissa. Johan följer med mig på toaletten och när jag sitter där känner jag hur jag vill krysta. Jag säger till Johan att jag tror att jag har krystvärkar, och vi både tänker att det går ju inte, jag är ju bara öppen 4 cm. Väl tillbaka i sängen så har värkarna blivit ännu mer smärtsamma (jag har ännu inte fått någon smärtlindring).

Barnmorskan ser hur jag ter mig och hur ont jag har och säger "Nä, nu tror jag att det är dags för Nadja". Jag svarar att det går ju inte eftersom jag bara öppnat mig 4cm. Barnmorskan trodde nu att jag öppnat mig helt och hon kollade och så var fallet. Från 4cm till 10cm på 10-15 min. Nu kom lustgasen in i bilden och jag fick börja krysta. Fyra minuter tog det och sedan kom vår dotter till världen (kl 03.19). Sammanfattningsvis var det en intensiv och snabb förlossning med en suverän barnmorska och undersköterska.